Bhagavad Gita 2.8
न हि प्रपश्यामि ममापनुद्याद् यच्छोकमुच्छोषणमिन्द्रियाणाम्। अवाप्य भूमावसपत्नमृद्धं राज्यं सुराणामपि चाधिपत्यम्।।2.8।।
na hi prapaśyāmi mamāpanudyād yacchokamucchoṣaṇamindriyāṇām| avāpya bhūmāvasapatnamṛddhaṃ rājyaṃ surāṇāmapi cādhipatyam||2.8||
na hi prapashyami mamapanudyad yacchokamucchoshanamindriyanam avapya bhumavasapatnamriddham rajyam suranamapi cadhipatyam2.8
Meaning
Arjuna confesses he can find no remedy for the grief that dries up his senses — not even if he were to obtain an unrivaled, prosperous kingdom on earth or sovereignty over the gods.
क्योंकि इन्द्रियों को सुखा देने वाले इस शोक को मिटाने का कोई उपाय मुझे नहीं सूझता — चाहे पृथ्वी पर निष्कण्टक समृद्ध राज्य मिल जाए अथवा देवताओं का आधिपत्य ही क्यों न मिल जाए।
This is verse 8 of 72 in Chapter 2 (Sankhya Yoga) of the Bhagavad Gita.